Den slutgiltiga insikten.

Den slutgiltiga insikten: det behövs någon som ställer upp för de svaga och gör det som är ”moraliskt rätt”. Insikten smakar till en början illa, lite som stål men efter ett par timmar med den bittra eftersmaken i munnen börjar jag sakta förstå att detta är smaken jag så länge har väntat på.

Det som är ”moraliskt rätt” är i möjligaste mån demokrati. (folkstyre som folk= en pöbel och domare.) Exempelvis så ska äldre tas hand om och inte som idag behandlas som senila boskap, ett annat exempel är assistans till personer med funktionshinder. Det är över såna här saker som politiker borde vara personligt ansvariga för.

Är man i den här frågan orolig för devisen: makt korrumperar så är det bara se till att polisen och armén lyder under en senat eller ett folkråd. Politikern ska formulera det som är ”moraliskt rätt” och se till att det som folket har bestämt ska vara vår moral fullföljs. Detta handlar mest om att någon måste kunna vara personligt ansvarig speciellt när samhället hyser så många olika krafter och folk.